Plötsligt så började han att gråta och kollade upp på mig med ledsam blick. Han knackade mig på benet och skulle fråga mig något men han brast ut i gråt igen. När han samlat sig så frågade han mig om jag någonsin haft dödsångest. Jag svarade att det kan jag nog inte direkt säga att jag haft.
"Nils Ferlin", sa han.... "känner du till honom?" Visst gör jag väl det, en av vår tids största poeter. Och så berättade han för mig om dessa vackra dikter och citerade Nils Ferlin. Och jag lovade honom att jag skulle läsa lite Ferlin.
"Jag ser att du ska bli mamma" sa han. "Det är först då man förstår vad lycka är"
Inte ens
Inte ens en grå liten fågel
som sjunger på grönan kvist
det finns på den andra sidan
och det tycker jag nog blir trist.
Inte ens en grå liten fågel
och aldrig en björk som står vit -
men den vackraste dagen som sommaren ger
har det hänt att jag längtat dit.
Nils Ferlin
